Hits: 345
De inbillade och verkliga hoten mot Stockholms skönhet
Det började redan när jag var ung, återtog onkel H. Utan att fästa minsta avseende vid mitt inpass. I strid mot Gustaf III:s snillrika plan för det centrala Stockholms förskönande pluggade man till Gustaf Adolfstorg så att den chaussé som skulle leda från Slottet till Haga aldrig kunde bli verklighet. Så rev man med berått mod Adelcrantz operahus, detta smycke i Stockholms arkitektur och ersatte det med Anderbergs cigarrlådor, vilket får sägas vara inbegreppet av en antiklimax. Slutligen, för att fullborda förstörelseverket, uppförde man på Helgeandholmen det nya riksdagshuset, en blasfemi, som kom t.o.m den gamle oscarianen i Oscar II att rysa, om man får tro hans egna memoarer.
– Begär onkel kanske att man ska riva operahuset, när man just på dess ombyggnad lagt ner 25 miljoner av vilka åtminstone några kommit själva operan till godo?
– Nej, det vore mycket begärt. Men nu när Skandinavbanken ska flytta från Gustaf Adolfstorg kan man väl riva ner dess gamla lokaler och förverkliga Gustaf III:s tanke? Ett minimikrav är i varje fall att riksdagshuset, denna monstruositet i sten, jämnas med jorden för att lämna plats åt en grönskande park. Förlägg riksdagen till nån av stadens utkanter, förslagsvis det anrika Konradbergsområdet , så att du som ska flytta till Marieberg inte behöver springa benen av dig i ivern att hinna upp på pressläktaren i tid!
Under arbetet – fortsättning följer!