Hits: 726
Mellan hägg och syren - och rönnbär
I år bestämde jag mig för att inte låta årets tre mest magiska månader gå obemärkt förbi, så där som de brukar. Nej, jag ville ge akt på sommarens skiftningar, erfara känslan av 2 juni och 14 juli och alla andra dagar – vara där! Ingen vecka är den andra lik, juni är en annan sorts existens än juli. Fågelkvittrets kontra människokvittret, om man är på landet. Det var jag inte – jag var i stan, som jag på sätt och vis tycker allra bäst om just då.
Med kameran försökte jag följa skeendet. Och med pennan fördjupa. Jag gjorde något liknande i vintras: försökte fånga mörkret med min kamera. Då tänkte jag att vintern var Nordens naturliga tillstånd – det lilla tidsavsnitt där där den som allra starkast uppvisar sin egenart.
Men när sommaren närmade sig, tänkte jag om. Den nordiska sommaren är minst lika mycket ett nordiskt unikum som mörkret och kylan. Inget liknar väl en sommar i Norden! Fjärilslätt nuddar värmen vid oss; som genom en tunn slöja når oss ljuset.
Och faktiskt gick det ganska bra – när augusti närmade sig sitt slut, var jag mentalt redo för hösten: ”den vår de svage kallar höst”, som en 1800-talspoet finurligt uttryckte det. På hösten uppstiger vi nymornade, vitaliserade och tar itu med våra sysslor. Och för varje år som går tycks arbetet alltmer viktigt. Från att ha varit ett medel att kunna bekosta fritiden har det bytt plats. Blivit det syfte för vilket fritiden har som uppgift att göra oss redo.
Jag har genomströvat Stockholm på längden och tvären, men kanske har jag mest dokumenterat tre knutpunkter, tre för mig viktiga noder i stadens väv. Byggplatsen Slussen; City med Sergels Torg och Centralen.
Och Tessinparken – där staden så sakteliga förvandlas till ett Arkadien. Här tar världens enda nationalstadspark vid och snart upphör bebyggelsen – för skog, vatten, skärgård.
I ett kompakt format erbjuder Stockholm allt. Jag börjar med City – det närmaste Stockholm kommer Midtown Manhattan.
Arbetet tar sin tid, jag kommer att lägga till nya bilder allteftersom jag blir färdig. Efter en blygsam början 15 september ska det bli mer och mer. Bilder, texter. Sådant som finns i mitt huvud och på min hårddisk – och bara vill ut!