Mot kvällen

när dagen kallnar till kväll KRUKA MED GULD Låt oss utan all vidare spisning säga som så – det var i kvällningen. Jag gillar sådana vändningar, inte bara ord, som har en lätt svävande syftning. De lånar sig till lite av varje – som denna särskilda tidsrymd, varken lång eller kort, varken dag eller kväll. Glipor, mellanrum av det slaget, undanglidande, måste fångas i flykten. ”Lite men gott”, brukade min morfar säga. Han var på …

Mot kvällen Läs mer »