Hits: 573

lissabon

Spårvagnarnas stad

Vagnarna är uråldriga, men det är en del av charmen.

Baixa-Chiado

Aeroporto Humberto Delgado

Trappornas och backarnas stad

Två gatumusikanter

Lunch för tre

Flicka under skylt

Pojke på kafé

Kvinna med dubbla glasögon

Klunga ungdomar

Uteliggare med hund

Vilket gäller, blått eller rött?

“Ingen framtid”

“Lathet”

Jag frågade en svart kille vad han gillade Lissabon. “Lite för mycket Afrika”, tyckte han.

Casas de fado

Fadomusiken med dess smärtfyllda “saudade” (längtan, sorg) framstår som ett självklart uttryck för det portugisiska kynnet. Amália Rodrigues var under femtio år den främsta fadistan. Diktatorn Salazar hyllade henne utåt sett som nationalikon, men i själva verket ogillade han allt hon stod för. Han ville ha ett flitigt och arbetsamt folk i stället för uppgivna drömmare. Salazar är borta, men fadon består. Likaså klyftorna och fattigdomen.

Den underliggande tanken bakom fenomenet gatufoto är att kameran registrerar utan att själv gripa in i skeendet. Men ibland blir det annorlunda, ett slags tvåvägskommunikation: de som avbildas vet om det och bidrar till något av ett porträtt.

En av de många restaurangerna längs Rua das Portas de Santo Antão.

Efter den förödande jordbävningen 1755 byggdes en helt ny stadsdel, “Baixa”, den nedre staden. Det är fortfarande Lissabons kommersiella centrum med shopping, kaféer och restauranger. 

Ett par kilometer från den gamla stadskärnan är bebyggelsen mindre specifikt portugisisk,uppförd årtiondena efter andra världskriget.

“Bairro Alto”, den övre staden, är en annan värld. I de slitna kvarteren avlöses eftermiddagarnas gudsförgätna lugn några timmar senare av ett intensivt nattliv. 

Lissabon kan tyckas vara en europeisk storstad som vilken som helst, men skenet bedrar. Här finns fattigdom och låga löner. En servitör på ett bohemiskt musikkafé, inte det minsta snobbigt, upplyste mig om något väsentligt – alla gästerna var i själva verket turister, backpackers och andra. Två prisnivåer existerar: en på turisternas etablissemang, och en annan på lokalbefolkningens. Ölet är upp till fyra gånger så dyrt på turistställena. Lissabon är en tudelad, segregerad stad. Men för rättvisans skull – mitt besök i Lissabon var för drygt fem år sen. Saker och ting kan ha förändrats.

Portugals historia som kolonialmakt präglar fortfarande stadslivet. Många afrikaner försöker livnära sig på att sälja krimskrams till turister.

Translate »