I modern tid står lejonet – utplacerat här och var som hinder för fordon – också för kampen mot terrorismen.

Men lejonet är också en kristen symbol. I Uppenbarelseboken, den mest dunkla och mysteriösa av Bibelns böcker, beskrivs Kristus/Messias som ”Lejonet av Juda, Davids rotskott”.

”Och jag såg i högra handen på honom som satt på tronen en bokrulle med skrift på både framsidan och baksidan och förseglad med sju sigill. Och jag såg en väldig ängel som ropade ut med hög röst: ’Vem är värdig att öppna boken och bryta sigillen?’

Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna boken och se i den. Och jag grät häftigt över att det inte fanns någon som var värdig att öppna boken och se i den.

Men en av de äldste sade till mig: ’Gråt inte. Se, han har segrat, lejonet av Juda stam, skottet från Davids rot. Han kan öppna boken med dess sju sigill.’”

Det sista sigillet av de sju är vad Ingmar Bergman syftar på i ”Det sjunde inseglet” – om vilket det heter att när det bröts uppstod en tystnad i himlen på vid pass en halvtimme. Bergman använde Karl XII:s bibel med dess ålderdomliga ordform.

Guds tystnad var för Ingmar Bergman ett bärande tema åren kring 1960. Född i ett prästhem var han livet igenom präglad av kristna tankegångar som han försökte tränga in i. Titeln på filmen ”Tystnaden” kan tolkas som ytterligare en anspelning på det beskrivna bibelstället – och hans besvikelse över Guds tystnad.

Men i symbolhistorien har det också funnits en helt annan tolkning av lejonet, där det ses som vildsint, ondskefullt och blodtörstigt – en representant för djävulen.

De onda lejonen ansågs kunna igenkännas genom sina långa kroppar och raka hårmanar. De milda lejonens kroppar var kortare och bar krullig man.