Mobilkameran – vän eller fiende?

Hits: 442

Alla har väl då och då tyckt att mobilen är fantastisk när man till exempel ska skicka en kopia på en A4 eller “bevisa” att man ätit en viss maträtt, på en viss plats. Mobilkamerorna har blivit bättre och bättre och gör ofta ett anständigt jobb. Åtminstone om man tänker på hur små de är. Men ändå – ofta blir jag djupt besviken. Den skenbart kompetenta manicken får ibland till och med konstnärligt känsliga personer att skippa den riktiga kameran. Det är – på fullt allvar – en kulturskymning.

Med smart elektronik lyckas mobilen bemästra problem som rörelseoskärpa, dålig färgbalans och sådant. Bilderna är alltid “hyggliga”. Hyfsat skarpa, hyfsat naturtrogna. Men de saknar något – jag tror att det är magin.

Så vad är problemet?

Det första problemet är upplösningen – rikedomen på detaljer. Pixeltalet är ofta högt men ändå är bilderna grumliga – gryniga – suddiga när man går nära. Och hur skulle det kunna vara annorlunda när objektivet är i millimeterstorlek?

Det andra problemet är ljusbehandlingen eller tonomfånget. Människoögat kan uppfatta en vid skala av olika ljusnivåer – skuggans alla detaljer men också himlens alla skiftningar. En riktig kamera klarar oerhört mycket mindre än så, men ändå mer än tio urskiljbara steg från djupaste mörker till klaraste ljus. Och det är i detta – gradationen – som känslouttrycket föds: ljusets dynamik.

Mobilkameran klarar bara mycket små skillnader i ljus. Det betyder att skuggorna beckar ihop och högdagrarna flyter samman i indifferent vitt. Himlens moln och himlen själv flyter samman i okänsligt vitt. Den solbelysta sidan av ett ansikte blir ett enda vitt tomrum.

Mobiltillverkarna har lyckats få konsumenterna att med några få års mellanrum lägga förvånansvärt mycket pengar på ständigt nya enheter, apparater. Man kan väl säga att mobilerna lägger beslag på de pengar som konstnärligt/visuellt intresserade personer tidigare lade på kameror.

Allt oftare ser man bilder med konstnärlig potential förödda av mobilkamerans tillkortakommanden. Jag kan med lätthet hitta en bild från säg 1850 som ifråga om visuell styrka slår den senaste mobilkameran – från 2019.

Jovisst, mobilen är väldigt mycket lättare att använda, det håller jag med om. Men använd den till praktisk dokumentation. Och njut av den riktiga kamerans nyansering när det gäller att fånga skönhet.

Det är väl ändå inte genom mobilens pyttelilla lins som vi ska föra vår tids visuella arv vidare till kommande generationer?

Eller tänk om det är det, tänk om det bara är det som kommer att finnas kvar –

Bilden togs på artonhundratalet. En mobilkamera från 2019 skulle inte klara av den krävande tonaliteten.

Foto

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Translate »